Strängnäs, Sörmland – mitt nya hem, mina nya skogar

Efter en varm och en något ostrukturerad sommar så börjar saker och ting falla på plats. Vi har fått lite färre kartonger i huset och man börjar hitta saker med lite kortare letnings-tid.

Första halvåret 2014 kan löpningsmässigt sägas vara ett rätt ostrukturerat halvår. Inte så många pass och inte så långa. Men jag har hunnit med en del kul i alla fall. I vår facebook-grupp ”Löpning i Kristinehamn” så har jag hållit i ett par trail-löpnings-workshops samt några onsdagsträningar. I Sörmland har jag hunnit med att hitta en hel del intressanta stigar kring Strängnäs, Åkers Styckebruk och i Mariefred. Tack vara facebook (fb) har jag även hittat en superbra trailkompis i Frederic och via honom kommit i kontakt med ”Strängnäs löparklubb” som inte är en klubb i vanlig bemärkelse utan en öppen fb-grupp för löpning i Strängnäs. Där har jag gjort flera nya bekantskaper med trevliga löpare och varit med på några pass. Tack fb och alla öppna människor!

Ovanlig snygga tånaglar (jag skäms!)

Löpningsmässigt så har ju också den här sommaren varit intressant med tanke på vädret och att jag har haft så mycket nytt att utforska i Strängnäs. Jag gillar att springa i värme och tycker den ”outhärdliga hettan” är en intressant parameter att brottas med. Tyvärr så verkar kombinationen av ökad träningsmängd, flyttstök med bl.a. tunga lyft, dålig sömnkvalitet p.g.a. värmen och kanske lite väl ofta vin och öl till maten i semestertiderna gjort att jag har dragit på mig en överansträngning i vänstra låret. Ja, typ hela låret. Har aldrig varit med om så diffus eller utbrett problemområde. Sedan ska jag erkänna att jag slarvat med stretchingen också.

Hunnit med att springa sönder ett par skor har jag också gjort

Så nu har jag dragit lärdomen… igen… att man måste: 1) lägga grunden först (= pass i lugnt tempo, ”A1”), 2) se till att återhämta sig och vidta åtgärder för det, 3) hålla kroppen igång genom stretching (jag har ett stort behov av stretching).

Otraditionell lagning av sko med hjälp av najtråd och liquisole

Jag börjar få lite bukt på mitt lår. En plan för min träning har dragits upp och jag har rekat ett löpäventyr som bl.a går på en intressant del av Sörmlandsleden. Nu hoppas jag på att jag får vara hel och komma igång med löpningen på den nivå som jag vill vara på. Jag vill komma ut på dem där äventyren som jag behöver vara i toppform för. Det finns knappast något bättre än att vara ute på en stig och efter några timmar känna den där känslan av styrka och oövervinnerlighet. Då är jag ett med naturen.