torsdag 31 maj 2012

Bra löpningsblogg

Ett litet kort inlägg blir det idag.

Jag följer inte speciellt många löparbloggar. Men det finns några guldkorn. I Sverige är de dock ganska få. En av de som jag besöker regelbundet är stigarna.se där min vän Mikael Björk skriver entuasmerande om sin traillöpning. I dagarna har jag emellertid hittat en ny intressant löparblogg. Det är unge André Ragnelind som är en elitsatsande 21-åring tävlande för IF Göta (min nya klubb). På sin blogg får vi följa hans träning och tävlingsresultat. Och många framgångsrika tävlingresultat blir det för André tävlar massor! Här hittar ni hans blogg: http://andrerangelind.blogg.se/index.html

lördag 26 maj 2012

8:a och 1:a

Ordet “folkfest” används ofta av arrangörer av olika stadslopp. I år så skulle årets upplaga av Harsprånget, 6km i Kristinehamn, verkligen kunnat användas som definition för det begreppet. Med strålande sol, 27 °C och deltagarrekord så bjöds det på löparfest i centrum av Kristinehamn. Med dessa förutsättningar samt 317 anmälda löpare (108 st 2011) och totalt 37 lag (4 st 2011) så var det många som hejade på löparna längs den publikvänliga banan.

Jag har under våren gått med i IF Göta och deras långdistanssektion. Harsprånget var första tävlingen för “nya klubben”. Göta hade två lag med i tävlingen och var såklart stora favoriter inför lagtävlingen. I den så räknas de fyra bästa tiderna av de fem ingående löparna. Ett bra upplägg på en lagtävling tycker jag.





Den klöverformade banan är publikvänlig.
Vid starten så sprang ett gäng röda Götister i klunga.
Spurt mot slutet. Jag går in som åtta i ett ganska tätt toppfält.
Många Götister i målområdet.
En av dagens glädjeämnen var att min son Valdemar, 10 år, sprang också. På 32 minuter klarade han av de 6 km. Fantastiskt bra jobbat i värmen! Jag är så stolt över honom!

Valdemar spurtar mot mål
Stolt pappa står beredd med målkramen.
Hur gick det i lagtävlingen då? Jo, när lag 1 (det “yngre laget”) gick för att hämta lagpriset till det vinnande laget så fick de reda på att Göta vunnit som väntat… fast lag 2. Gissa vem som var med i “gubblaget” idag? Så nu har jag en pokal att få under julfesten.

Löpningens sötma.

Alla foton av Pernilla Söder.

fredag 18 maj 2012

TBE-vaccinerad

Så var det gjort. Tredje sprutan togs tidigare i veckan och nu har jag skydd mot TBE i tre år till. Första två sprutorna togs med en månads mellanrum ifjol våras.

TBE (tick-borne encephalitis) är ett virus som fästingarna bär med sig och ger en hjärnhinneinflamation. Ca 200 personer diagnostiseras varje år med TBE. Enstaka dödsfall förekommer och av de vuxna som drabbas får en tredjedel bestående men.

Eländesdjuren! (foto från: http://www.hu.liu.se/ike/forskning/klinisk-immunologi/fastingstudie?l=sv)
Ifjol hade jag tretton (!) fästingar innan midsommar som antingen kröp på mig eller hade satt fast sig. Med en hobby som min så kan man säga att jag definitivt har ett "riskbeteende" vad gäller TBE. Igår plockade jag min första för i år. Så nu känns det skönt att ha tagit den tredje sprutan.

Sigge - vår katt - har också fått sitt skydd på sig i form av Frontline-droppar i pälsen.

söndag 13 maj 2012

Lunedsledens lov!

Lunedsleden är definitivt en av de trevligaste och träningsmässigt bästa vandringslederna i min närhet. Den är kuperad och fylld av sten och rötter. Markeringarna sitter på rätt ställen och leden är väl upptrampad. Detta gör att ett pass här blir automatiskt backträning i kombination med fotisättningsträning. Ett perfekt pass för t.ex. en fjällmara skulle jag säga.

Denna söndag så tog jag alltså bilen till Karlskoga till Lunedsledens södra ände. Solen strålade, temperaturen låg på under 10 °C och vårfåglarna kvittrade. Perfekta förhållanden. Trots det myckna regnandet den senaste veckan var det faktiskt inte speciellt blött på leden.

Med en flaska vatten i handen så gav jag mig iväg. Leden börjar ganska snällt med lättlöpt terräng. Längre framöver så blir det tidvis riktigt stenigt på sina ställen och benen får jobba både av den anledningen samt av att vissa backar är rejält branta.



Skylten hänger snett men skulle kunna vara rätt för det går uppför här!
Leden är dragen över många höjder och det bjuds på många vidsträckta vyer.

En vy mitt på sträckan.
Avslutningen i norr mot Lunedet avslutas i en gammal slalombacke och det är också här där den mest storslagna utsiktspunkten bjuds. Vill man få en riktig vy över nejderna så klättrar man upp i utsiktstornet på toppen.

Uppifrån Lunedsbacken.
Väl framme i Lunedet så fyllde jag på min vattenflaska i en kran. Här kan man också fika om man känner behov av det.

Här erbjuds möjlighet till vattenpåfyllnad för den späkande eller go-fika för livsnjutaren (?).
För egen del så blev det bara vatten innan jag vände om. När jag ändå var här så passade jag på att springa en extra gång uppför Lunedsbacken. Det blir 115 höjdmeter extra uppförsbacke. Vet inte det totala höjdmetrarna det blir på denna 26 km långa tur och retur-löpning men jag skulle gissa på att för mig blev runt 800 m. Distansen blev 27 km med den extra uppförsrundan och totalt tog det 3 timmar.

Kabbelekan blommar i vattnet. Nu är det vår!

söndag 6 maj 2012

Östersjön runt - lång runda men inte så långt som det låter

Long time, no bloggning. Nu var det länge sedan jag skrev något här. Det beror inte på att jag inte haft något att skriva om utan för att min tid inte räckt till. Men nu tänkte jag bättra mig lite.

Löpningen har gått ganska bra senaste månaderna och nu så befinner jag mig i en period med fartträning. Har tävlat ett par millopp för att köra högkvalitativa tempopass. Senast var faktiskt igår i Mariestads stadslopp. Det var enormt blåsigt och så som banan var lagd så hade man motvind på den sträcka som går nära Vänern. Den ganska flacka och snabba banan blev inte så snabb när man sprang in i den vägg som vinden var. Det var som sirap. Fast relativt mina medtävlande så var jag ändå stark märkte jag. 38:25 blev tiden på klockan (officiella resultaten har inte kommit upp ännu) vilket under rådande omständigheter (hårt tränad och motvinden) är ganska ok .

Idag så blev det långpass på leder, stigar och grusvägar. Löpningen gick runt en sjö som heter Östersjön och ligger ovanför Storfors. I dess norra ände ligger ett samhälle som heter Nykroppa. Löpningen var rekad på karta i förväg och jag visste inte hur terrängen skulle vara. Dags för upptäcktslöpning alltså!



Bilen parkerade jag intill en vandringsled som heter Rövarleden sydväst om sjön (se flaggan i bilden ovan). Härifrån följde jag några grusvägar och passade även på att springa en liten bit på en annan vandringsled där det passade sig. Morgonen var kall och det var precis så att jag höll temperaturen. Det var t.o.m. is på vattnet i vissa diken.

Ett av delmålen var att upptäcka löpningen längs en kanal som heter Dammsjökanalen. Väl framme vid den så visade det sig att det här bjöds på riktigt snårig löpning över omkullblåsta träd och bäverfällda björkar. Kanalen i sig var liten och smal.



Efter den snåriga löpningen så fann jag en riktig bäverdamm.


Anledningen till att Dammsjökanalen byggdes var för att transportera vatten till ett kraftverk som behövdes till att driva finvalsverket i Nykroppa. En stor vattentrumma blockerade därför min väg men det finns en trappa över den. Totala fallhöjden ner till sjön är 58 m.



Framme i Nykroppa så följde jag en annan kanal som heter Herrhultskanalen som var ett senare bygge för att driva vattenkraftsverket.

Från Nykroppa så går en vandringsled som heter Silverleden upp till Hornkullens silvergruva. En riktigt fin liten led som börjar med en 70-80 m stigning.

Vid Hornkullens silvergruva kan man sommartid få guidning och fika i kafféet. Fast nu var det stängt. Ska definitivt prova på att går ner där.



Från silvergruvan så går en led mot Rövarkulorna (grottor mm) och vidare mot Bjurbäcken. Alternativt springer man mot Storfors på Rövarleden. Det senare gjorde jag då jag ställt bilen längs leden.

Löpningen gick mycket bra och jag kände mig pigg och full av energi hela vägen. Detta trots att jag enbart drack vatten. Hela rundan är 31 km men jag gjorde en liten felsväng och fick på så sätt en km extra. Tillbaka till bilen var jag efter 3:43:33. Detta med många fotostopp och pauser för att bara titta. Det här är en väldigt trevlig runda med flera kulturhistoriska inslag och naturupplevelser bl.a. en hel del intressanta fåglar. Jag hade en riktig kanondag och jag kan rekommendera detta varmt. Lätt årets bästa löpning så här långt!