“Nu tar jag kvällen!”

Man blir förnuftigare med åren. Så är det. I alla fall vad gäller min löpning tycker jag att det är sant. För det där med att “lyssna på sin kropp” är ju inte så lätt. Ja, vad säger den egentligen? När är det ok att springa vidare trots att det smärtar? Hur känns det när en skada är på väg? Och vad är för mycket träning? Tyvärr så är det inte alla gånger så lätt att veta och erfarenhet och kännedom om hur den egna kroppen reagerar tar tid att få grepp om. Kanske måste man göra en del misstag på vägen för att lära sig?

Idag kan jag dock klappa mig själv på axeln. På schemat stod det att jag hade tänkt göra 12 st av en viss typ av intervaller. Redan under uppvärmningen så funderade jag hur det skulle gå. Fast ibland så brukar det kännas bättre bara man kommit igång. Men den här gången så lossnade det aldrig riktigt. Jag hade det inte i mig idag. Efter den fjärde intervallen så gav jag upp. Joggade hem och klädde mig barfota och gav mig ut på en kort runda (7 min) för att stärka fötterna istället.

Lite förvånad är jag över att det kändes som det gjorde idag. Igår, måndag, så joggade jag en lätt 12km-runda runt stan efter söndagens 41km. Det kändes hur bra som helst. Fast jag har känt mig lite lätt, lätt, snuvig och jag har sovit lite för lite två nätter i rad…

Apropå söndagens 41 så hade jag ett samtal med min vän Sandra om att jag inte hade något behov av att springa en km till bara för att få ihop till en mara. Sandra däremot erkände att hon aldrig kunnat tänka sig släppa den distansen så nära. Hon klämde dryga 50 den dagen dock.

För övrigt går träningen bra. Kommer att köra lite längre långpass här framöver efter att ha fokuserat ganska mycket på snabbhet under senaste perioden. Det ska bli kul. Första längre passet gick galant och jag hade jättetrevligt sällskap av tre starka tjejer. Vi hade nöjet att springa runt på Hultetleden och Järnleden i ett alldeles lagom varmt löparväder.

Sandra, Ulrica och Anna-Karin - tre löpstarka tjejer uppe på Busshöjden.

Avslutningsvis vill jag bara berätta att hängmattans läsning damp ned i brevlådan idag. Det blir Scott Jureks Eat & Run som ska avnjutas under återhämtningen.

p.s. Sandra bloggar på http://ultrasandra.blogspot.se/ d.s.